Har haft några oootroliga dagar uppe på berget med strålande sol och roligt sällskap. Under dag 2 hade vi fått oss ett åk efter de två första timmarna, men vi hade dagens bästa framför oss. Efter många små steg uppåt stod vi nämligen på toppen av en bergskam med bara orörd snö framför oss, jihaaaa let's go!
Nere i Rudi's bowl sen så fanns det en sten, varför inte prova hoppa över den?
Johan var såklart först ut, ingen rädsla där inte. Efter första hoppet utbrast han "det måste va mer fart!". Nästa gång han kom gick det snabare minsann, så snabbtt att nästa hopp längre ner blev en halv backflip, dvs han landade på huvudet! Men som Johan brukar säga: "skogens män är hårda män",(vi andra brukar kalla det galenskap).
Näste man var Pelle som med all snowboard-åkning i ryggmärgen flög upp, gjorde en grab, landade, tog nästa hopp, landade. Såg så lätt ut..
Tyvärr, eftersom Pelles hopp var så långt, var det omöjligt att få upp filmen på hans hopp så det får bli ett litet kort istället!
Sen tog Micke mod till sig och trampade upp till startlinjen, även han landade utan en skråma, kanske tack vare att han satte sig redan innan landningen.
Nu var pressen på mig.. Jag varken ville eller njöt utav det men efter en gnutta tveksamhet, en dos grupptryck och en klump av rädsla så gav mig jag ut för den (MINST två meter) höga klippan. Om ni inte tror på mig när jag säger att jag inte är någon hoppare har jag numera filmbevis..
När dagen var slut kan jag glatt meddela att alla var hela, nöjda och trötta! Nästan 2000 höjdmeter neråt var det vår! Gräset börjar bli grönt och bollen åkte fram samtidigt som vi bättrade på goggle-brännan i eftermiddagssolen. MEN, bara för att det blir varmare utomhus blir det inte det inomhus. Hittade termostaten häromdagen och fann att det var inställd på 16,5 grader, nere i källaren hos mig och Johan vill jag inte ens veta hur kallt det är..