Hej då Los Angeles, hej då resan, HEJ SVERIGE!

Sista kvällen till ära sa vi (ok, mest jag.. Men Johan va med på noterna) att vi skulle lyxa till det med att äta något gott! Vi klädde upp oss (jag i min senaste klänning, hihi) och traskade sedan in på ett ställe som Johan sett fått bra recensioner. Började bra med ett glas rött och fönsterbord på andra våningen, vi hade hamnat på en rätt fin restaurang inriktat på grillad brasiliansk mat. Servitören kom förbi och förklarade hur vi skulle göra: ta för oss av salladsbuffen och vända på en pollett så kom de med något från grillen. WOW, VA GOTT DE VA! Lätt bästa hittills!! Åhh, grillad ananas med kanel var en given favorit. Sen fick vi notan... hehe... det kostar att ligga på topp kan man säga. Dessutom var vi tvungna jäsa på soffan några timmar för vi var såååå mätta, inte lätt.

Nästa gång vi åt var det flygplansmat med gratis vin till -british airways is the shit. Nej jag är ingen alkis, jag är student..!

Hemma i Sverige var det sig likt, Stockholm kändes dock mindre än sist. När vi kom in i ack värmeland (och senare Uppsalensis) var det dags för operation överraskning! Hade hållit det hemligt för de flesta när vi skulle komma (tack för hjälpen ni som visste!) och fick många härliga reaktioner med alltifrån förnekelse till skrik och glädjetårar, haha! Mitt hjärta växte av att se er alla igen ❤

Tillbaka i Sverige och tillbaka till plugget, integreringskurs det blir innan sommarlov. Vill passa på att tacka för alla fina komplimanger jag har fått för den här bloggen, tycker det är roligt att så många har läst och uppskattat mina inlägg. Nu när jag kommit hem har folk kommenterat (förutom bloggen) solbrännan och låren, där ser man!

Till mitt sista inlägg och eftersom resan nu har nått sitt slut så är det dags att lägga till slutet på projektredovisningen, nämligen resultatet, så nu ska jag därför försöka summera fyra fantastiska månader!

Jag kommer att sakna:
# attityden hos folk runt omkring, alla var så lätta att prata med och många som vi träffat tar vara på varje minut i livet.
# resandet! att hela tiden vara på språng, upptäcka nya saker, nya människor och ha roligt under tiden är få förunnat.
# att bo med Johan för första, men inte sista, gången.
# snön i klippiga bergen!! Herregud, det var det jag kom för och sådan här skidåkning måste jag ha igen i livet! Blir svårt att nöja sig med Ski Sunne nu..
# Friheten!! Mm, ta lite sovmorgon till nio, sen ta en kaffe innan man drog iväg på lite skidåkning/sightseeing i Hollywood.

Det kommer bli skönt att komma hem till:
# ett varmt hem! Så man inte behöver sova i underställ som i Golden..
# mat i olika former; fil, lingonsylt, mammas bröd o knäckebröd, älgkött, prästost, lösgodis.. Jag kan fortsätta länge..
# alla nära och kära såklart!!
# ett liv med inkomster (det tar på samvetet när man lever på sparpengar).
# en fast punkt. Reste mycket på slutet så det ska inte bli så dumt att bli på samma plats lite längre.

Bästa ögonblicken:
# när jag och Johan åkte upp med skotern & skidorna på berget, hela helgen var det jättebra väder och roligt före. Sista fina dagen var vi där tills solen gick ner bakom ännu högre berg -det var så vackert!
# näst sista veckan på kicking horse kom den äntligen -champagnepudern, wooowpowow! Det var nåt alldeles extra att åka skidor den dagen när fluffet var upp till knäna utan att det blev något motstånd. (Ursäkta att jag tjatar så mycket om pudersnö men man hann bli lite besatt när livet kretsade kring skidåkning.)
# Johans min när vi överraskade honom med kalas på födelsedagen, han anade verkligen ingenting, haha!
# Johans födelsedagspresent, bon jovi! Även om han snart är 50 röjde han på scen som en riktig rocker och körde helt slut på oss i publiken.. "Ohh, livin' on a prayer".. He, he, heees! Över två timmar rockkonsert platsar helt klart in på "bästa ögonblick".
# Fallskärmshoppet! Herreguuud, vilken känsla det var!
# När man fick träffa alla som man saknat! Tur att tiden går fort när man har roligt.

Vad jag gör annorlunda nästa gång:
# struntar i att ansöka om working visa om ja inte kommer jobba, alldeles för mycket jobb och $.
# undviker bindande boende till att börja med ($$$) för man vet inte hur man vill ha allt när man väl kommer fram.
# köper bil direkt ("utta töl" som Johan skulle ha sagt), kanske kolla upp lite mer sånt praktiskt innan man åker också.

Vad jag har lärt mig:
# att utmana och tro på mig själv mer. Man klarar mer än man tror!
# att min engelska är ganska bra (yes!), har fått flera kommentarer om det och pratet har kommit igång mycket bättre än innan.
# att åka skidor i djup snö, kunde jag inte i början och jag är långt ifrån fullärd, men ett steg på vägen i alla fall.
# att folk kan bli så fulla att de kissar på golvet framför en.. usch..
# att världen är stor och rymmer många typer av människor, man kan resa bara genom att prata med så olika personligheter.
# jag tror att jag har växt mer som person och jag och Johan har också växt tillsammans. Det är mycket som händer när man reser, bland annat så blir man modigare, mer ödmjuk, tror på sig själv mer och lär sig ta ansvar på ett annat sätt. 

Vad jag såg/ser fram emot(!):
# att komma hem och krama alla och se hur mycket Emma har växt (hon har gått från 3 till 8 kg så med de där låren liknar hon nu amerikanarna ).
# Beyonce live i Globen 29e maj!
# svenska sommaren! Hoppas på mycket sol, båt, grillat och Fryksdalsdansen.
# att pyssla ihop en scrapbook av bilder (har tagit över 3000!) och annat från resan.
# att sommarjobba på akuten och sen gå ut på kliniken när höstterminen börjar med ny klass, preklin och bal på slottet.

Nu har jag inte tagit med något om nyårsfirandet i Miami (bästa någonsin!) eller tre veckors upptäcktsfärd bland Nicaraguas vulkaner, lianer, vågor och sjukhus (bästa någonsin också!) som är två helt andra historier känns det som..

Fun facts om bloggen:
# Totalt antal visningar: 4 779
# Mest lästa inlägg: Johans sparkle party, SURPRISE!
# Högst antal sidvyer på en dag: 195
# Vanligaste källa: www.facebook.com
# Inlägg med störstt respons (in vivo): "Johan har köpt skoter" (många som gillar den bilden på Johan) & "några ord om kärlek"

The End

Dream of Californiacation

Gled in mot Los Angeles som nu får heta; the city of palmtrees, man kunde nämligen se molntussar av palmer som stack upp bland hus och gator överallt.

Det har gått två dagar och vi har hunnit att se många speciella personligheter i denna stora, stora stad!

Började med det mest spårade stället -venice beach. Strandpromenaden inleddes med en kille som endast var iklädd en skylt med texten "money needed for penis reduction" och sen bara fortsatte det i två kilometer!! Allt från folk som ville sälja sin konst och musik till uppträdanden och freak-shows. Man kunde också besöka doktorn: "Get marijuana legal! The doctor is in!". Avslutade med att titta på sportutbudet varav basket och skateboard dominerade stort, och de var grymma.

Fortsatte sen med the Hollywood! Första intrycket var: vaaa? Inte mer än så här? En gata med souvenirbutiker, försäljare som tjatar om bustours och några neonskyltar... Men ju mer vi gick runt desto mer insåg vi att i Hollywood händer alltid något! På förmiddagen kom Backstreet Boys ut fr[n en inspelning hos live nation, på eftermiddagen var det filmpremiär med kändisar och mattor utrullade, däremellan gick Jack Sparrow, iron man, spiderman och andra mimare runt för att tjäna pengar. Gick på bio i den största teatern jag varit i med utsmyckningar längs väggarna och lager med draperier som skulle dras undan innan "Oz the great and the powerful" drog igång (bra film!). Det slutade med att vi lyckades spendera en hel dag längs en enda gata.

Ser framemot att vara här några dagar till!

Venice Beach

Hollywood Boulevard

Heta Santa Barbara

Jag och Johan tog semester från semestern några dagar när vi efter en seeeeg busstur kom fram till varma och soliga Santa Barbara som ligger söderut längs californias kust.

Vi är riktigt nöjda med dagarna här men det finns ju dåliga sidor också så Johan pusslade ihop ett rim:

Dä ä vart i bôt, å ja har bränt mäj alôt.
Ja fiser som en gris, help me please!
Ja går imot döen, dä va bätter i snöen.
Höglunda hormonan spruter, snart lägger ja bena på ryggen å kuter.
Men snart får ja farmen se, så ja slepper bli le.

Bilder från semestern/uppvisning av mina nya klänningar:

3 days in San Francisco

Efter vinprovning och fallskärmshopp rullade vi in mot San Francisco med ett delirium av vin blandat med adrenalin, utsikten av Golden Gate fick oss att återgå till normaltillstånd. Efter många om och men hittade vi en fri parkering så att vi kunde gå ut och beakta den enorma hängbron en liten stund. 

Lämnade tillbaka hyrbilen så nu var det dags att börja kånka enorma väskor på riktigt, San Francisco kanske inte är det bästa stället att börja på insåg vi snart då gatorna faktiskt ÄR branta (jag förstår att bilarna kan flyga så långt på filmerna).

Häftigast under våra dagar i San Francisco var helt klart Alcatraz, detta gamla militärfort som blev världens rymningssäkraste fängelse och hade fångar som Al Capone men lades ner för att det blev så dyrt. Jag har aldrig varit i ett fängelse förut men efter att ha sett de små cellerna och utsikten de hade mot friheten som fanns här förstår jag att de var helt förstörda när de kom ut.

Hålet under sinken karvades ut med skedar, cellen tillhörde en av dem som lyckades fly från Alcatraz.

Tjocka väggar mot friheten.

En isoleringscell. Fången fick komma ut en gång per vecka.

Så, Gloden Gate -check, Alcatraz -check, vad mer att göra i San Francisco? Åka spårvagn?! Det har vi faktiskt inte gjort.. men vi har sett många så det får räcka. Dricka öl?! Jajemen, det har vi! Shoppat?! Klämt in lite shopping också ja. Mer?! Hållt i hatten när det blåst så fruktansvärt mycket, gått på ett stort naturmuseum och mått allmänt gôtt!

Sparvagnar..

..och branta gator!

Hoppat fallskärm i California!!

"Wooooaaaahhhh!!" Ungefär så lät det när jag lämnade flygplanet för att falla rakt ner mot marken som befann sig 4 km ner. Skräckblandad förtjusning alldeles i början när man bytte en trygg bänk i propellerplanet mot fritt fall, när fallskärmen utlöste snurrade instruktören runt mig så jag blev alldeles kittlig i magen. Några minuter senare (gick alldeles för fort ner) landade jag tryggt på marken med rumpan före och Johan kommer med världens största leende mot mig och säger: "åhåhåå, jag vill igen! Fan va gött de va!", jag gav honom en skakig high-five tillbaka (adrenalinets sidoeffekter). Sammanfattningsvis kan man säga att det var HELT AMAZING!

Mooot redwood skogeen!

Mörkret hade hunnit lägga sig när vi körde förbi "Welcome to California" skylten, vägarna blev allt krokigare och jag vaggades in i en dvala.. MEN vaknar snabbt av Johan som skräms av vad som dyker upp efter kurvan, nämligen ett träd! Nu körde vi längs Redwood Highway och träden tornade upp sig som skyskrapor längs vägkanten, man kände sig plötsligt väldigt liten, Johan trodde att vi var i Jurrasic Park och jag kände mig som Alice i underlandet.

Tillbringade en natt på ett tvättäkta amerikanskt motel; megastor amerikanska i receptionen, rader av dörrar omkring parkeringen varav 244 stod på vår och den röda heltäckningsmattan prydde rummet. Morgonen efter blev det toast, ägg och ett telefonsamtal, knep sista platserna till att hoppa fallskärm på söndag!! Redan nervös.. Efter det gav vi oss ut på upptäcktsfärd i skogarna! Världens högsta träd väntade oss längs stigarna, och det var högt absolut, men när vi hade gått runt någon timme var man så fylld av "höga" intryck och hade inte plats för några mer redwoods på näthinnan så vi satte oss i chevan och fortsatte söderut.

Nu känns det som man är USA på riktigt också, på vischan är det skruttiga hus och när man närmar sig städer blir allting större; bilar, reklamskyltar osv. Så långt som vi har kommit hittills kan man minst sagt säga att naturen är "stor"slagen, vägen mot kusten var extra snirklig, men vi fick belöning när vi nådde en solnedgång vid kusten:

Portland: parker & pubar

Resan fortsatte mot Portland, här har jag och Johan provat på couchsurfing! Ett nätforum där man kan träffa locals och sova på deras soffa. Vi blev uppmötta av trevliga Laura och hennes pojkvän Derek som bjöd hem oss till deras gästrum. De körde Volvo, hade en Ikea säng till oss och en skandinavisk kokbok så vi kände oss mer hemma än på länge, haha, fördomarna stämmer.

Vi hade en heldag i Portis som är en hybrid mellan stor och liten, påminde mig om Uppsala med alla cyklister och mysiga gator. Vi cyklade också runt över broar (finns många), bland rosor i parker, längs gator med alltifrån Pippi-hus till gigantiska bokaffärer. Johan kände sig som en mupp hela tiden efter att jag övertygat honom om att cykelhjälm var en bra idé! (Fick ABSOLUT inte lägga ut någon bild..).

Åt bästa maten hittills under resan till lunch -en rejäl tallrik japansk mat! Mm! På kvällen gick vi ut på middag med Derek och Laura på en skandinavisk restaurang! Menyn lät ju svensk (köttbullar, skagenröra, biff a la lindström, pyttipanna osv.) men maten smakade inte så svenskt.. fast det var ändå gott. Avslutade kvällen med öl från Portland, fanns otroligt många sorter så Johan var i paradiset.

Shopping stod på torsdagens agenda, and man we did some shopping alright! Det är så billigt jämfört med Sverige så man blir ju helt crazy!! Första jag gjorde när vi kom tillbaka till bilen va att kränga på mig mjukiskläderna, längtar till lite varmare väder så jag kan ha klänningarna också, hihi.

Men vad händer nu då?
Jo de närmsta dagarna kör vi bil med slutdestination San Francisco!

Just nu: Johan drömmer om att sitta på en bar i L.A med Lemmie Kilmister, Johanna tränar sångrösten + ger bra stämning i bilen.

LIVET ÄR NAJS (shopping-endorfinerna talar)

Släktträff i Seattle

"Va ärre för da? Man ä ju ledi hel tia!" /Johan

Jaop, tiden går fort när man är ledig och dagarna smälter lätt ihop så man kan säga att alla dagar är fredagar!

Vi tog oss över amerikanska gränsen efter att några macho custom border officers stoppat tåget, kollat alla pass och frågat alla misstänkta (icke amerikanskt utseende/uttal) några frågor. Blev sen upphämtade av Johans släktingar som har tagit hand om oss väldigt bra!! Tokigt kära i Sverige kan man säga; souvenirer, svenska tidningar och prat om svensk släkt har varit ett vanligt inslag. Mike och hans fru Jill bor i ett fint hus på Whidbey Island där de har visat oss runt. Här bor bland annat Bill Gates (inte så poppis här.. Byggde ett sågverk så han kunde hugga ner träd och bygga sitt hus sen stängde han ner verket osv.) men finns också mycket fina hamnhus, påminner om västkusten! Förutom att ha varit guider vill de hjälpa oss till 120% med vår fortsatta resa, schysst, schysst. Jag och Johan kom ut på en tur längs South Park Trails som tur var så vi fick röra oss lite emellan allt prat runt köksbordet.

Spenderade en halv dag i Seattle innan vi hoppade på bussen mot Portland.

Viva Vancouver!

I Vancouver sprudlar våren!! Japanska träd vars rosa blommor lyser överallt, grönt gräs, musik och människor. Nu kan det vara så att jag och Johan är så vana karg, icke så tätbefolkad bergsmiljö men vi tycker Vancouver är en väldigt grön och fin stad!

Tre dagar och tre nätter har vi varit i mångsidiga Vancouver men det känns som att vi har hunnit åka till New York (höga hus), London (gamla hus och ljus i träden), Irland (pubar ofc!), Frankrike (crepes, musiker och franska) och Kina (kineser i massor, restauranger, konst mm) under dessa dagar. I varje hörn finns en ny kultur, hit har människor flyttat och tagit med sig hemlandet. Eftersom det är så mycket att se och uppleva med att bara strosa runt så gjorde vi det. Sålde även en bil (gött!), joggade i Stanley Park, blev förföljda av hög uteliggare, åkte färja till Granville Island där vi gick på marknad och köpte glass, fikade med en svensktalande vancouver-bo som vi stötte på och gick runt i vackra Sun Chinese Garden.

Seattle nästa!

Några ord om kärlek

Du är så vacker och jag kan inte fatta att du har varit min i tre år.

Vi överlevde halvårskrisen och sen dess har varje dag med dig känts som något extra, du fyller ut mina dagar med glädje och trygghet, du ger mig mod att tänja mina gränser, du lyssnar när jag behöver prata och du står ut med mina skavanker. Jag känner att du finns där i vått och torrt, och jag finns där för dig, alltid.

Vi brukar skämta om att vi är varandras motsatser; du är "ett praktexemplar av den ariska arten" medan jag är brunhårig och brunögd, till största delen är du praktisk och jag teoretisk, du har köldexem och jag har solexem..

Jag vet att den här resan är det bästa som har hänt på länge. Dagarna, vardagslivet och äventyret vi har fått uppleva tillsammans går inte att sätta ord på. Jag vet att ibland är jag lite för nära, för ofta, men det blir så när man har tillgång till Johan varje dag under en begränsad tid, jag måste ta vara på det så gott det går. Allting gott har nämligen ett slut, snart ska vi hem till den riktiga världen, den med ett distansförhållande. Men jag lovar dig, min kärlek räcker 40 mil och mer där till om det behövs.

3 år och vidare! Jag älskar dig Johan❤

Vargar och vattenhål

Efter ännu en torsdagskväll på Taps Bar gick fredagen i lugnt tempo med American Pancakes, storstädning och vargäventyr!

A few jugs on the Taps, cheers!

Iväg till ett vildmarkscenter som inte såg så väldigt häftigt ut vid första anblicken men guiden lyfte upp det hela. 54 åring med väst som klampar in i vargburen och förklarar att i den här flocken är det han som är alfahanen. Från början hade han fått vargvalpar ifrån zoo för att lära skådespeleri så de kunde spela in Hollywood filmer, med tiden ville han ändra folks uppfattning att vargar bara är köttätande bestar, så där stod han nu. Han var en rackare på att prata! Vi hann gå igenom en vargs liv, betydelsen av varg för ekosystemet, människans påverkan på vargen och tvärtom, miljöpolitik i Kanada med inriktning mot skog, lax och olja, han verkade riktigt arg på regeringen där en stund för att de inte tänker långsiktigt "the only reason this politic is still working is becuase we are only 30 million people in this country. You know, of those its only 50% that votes, and the voters are those with something to loose like oil companies and saw mills so then this damaging process continues. Sweden is so far ahead compared to us, eventhough you're young, don't forget your voice." En intressant eftermiddag.

The Wolfman

Lördag, tröttheten hänger kvar efter skidåkning och Taps misstänker jag. Tog en biltur till Yoho National Park iallafall; en frusen Emerald Lake och en klarblå Emerald River såg vi innan det blev lunchstopp på ett hippie-hak i Fields. Påskafton till ära slog vi på stort och lagade omelett med prinskorv och köttbullar,  istället för julmust fick det bli Dr. Pepper och sen lyxade vi till det med påskinspirerad efterrätt också; GUL melon/ingefära glass och genmodifierade jättejordgubbar!!

Emerald River lever upp till sitt namn

Påskamaten!

Ett hopp på bergets topp (filmer)

Har haft några oootroliga dagar uppe på berget med strålande sol och roligt sällskap. Under dag 2 hade vi fått oss ett åk efter de två första timmarna, men vi hade dagens bästa framför oss. Efter många små steg uppåt stod vi nämligen på toppen av en bergskam med bara orörd snö framför oss, jihaaaa let's go!

Nere i Rudi's bowl sen så fanns det en sten, varför inte prova hoppa över den?

Johan var såklart först ut, ingen rädsla där inte. Efter första hoppet utbrast han "det måste va mer fart!". Nästa gång han kom gick det snabare minsann, så snabbtt att nästa hopp längre ner blev en halv backflip, dvs han landade på huvudet! Men som Johan brukar säga: "skogens män är hårda män",(vi andra brukar kalla det galenskap).

Näste man var Pelle som med all snowboard-åkning i ryggmärgen flög upp, gjorde en grab, landade, tog nästa hopp, landade. Såg så lätt ut..

Tyvärr, eftersom Pelles hopp var så långt, var det omöjligt att få upp filmen på hans hopp så det får bli ett litet kort istället!

Sen tog Micke mod till sig och trampade upp till startlinjen, även han landade utan en skråma, kanske tack vare att han satte sig redan innan landningen.

  
Nu var pressen på mig.. Jag varken ville eller njöt utav det men efter en gnutta tveksamhet, en dos grupptryck och en klump av rädsla så gav mig jag ut för den (MINST två meter) höga klippan. Om ni inte tror på mig när jag säger att jag inte är någon hoppare har jag numera filmbevis..

När dagen var slut kan jag glatt meddela att alla var hela, nöjda och trötta! Nästan 2000 höjdmeter neråt var det vår! Gräset börjar bli grönt och bollen åkte fram samtidigt som vi bättrade på goggle-brännan i eftermiddagssolen. MEN, bara för att det blir varmare utomhus blir det inte det inomhus. Hittade termostaten häromdagen och fann att det var inställd på 16,5 grader, nere i källaren hos mig och Johan vill jag inte ens veta hur kallt det är..

Boysen är här!

Micke och Pelle dök upp fredagkväll så nu känns det verkligen inte som att vi är så långt hemifrån!

Rivstartade på lördag med en dag i backen, några av dagens kommentarer var:
"Åh fy fan va jobbigt"
"Jag har aldrig varit så rädd på en snowboard i hela mitt liv" (min favorit, haha)
"Aaaldrig att jag åker ner här"
"Jävlar va kul de där va!!"
"Haha, han gjorde en backflip!"

Summa summarum blev det två åk under hela dagen, en öl i backen och tittade på en tävling där man skulle slänga sig ut för ett stup snyggast (endel var helgalna).

På kvällen blev det några mer öl, vin, fireball.. och plötsligt var det fest..! Gick ut och dansade till ett band där banjosträngarna gick i 120 km/h, längst fram hoppade och stagedivade folk i samma takt. Mickes kommentar: "fryksdalsdansen släng dej i väggen". Så sant som det var sagt.

Sov som ett litet barn tills jag vaknar av ett kissljud och upptäcker att det kommer två meter framifrån! Där sitter en tjej som är så packad att hon tror garderobsdörren är toalettsitsen och kissar på min tröja. Fy fan vad arg jag blev (fortfarande inte helt nykter). Hon fick sig en utskällning och en nerkissad tröja i ansiktet, nästa gång jag vakna hade hon gått och killen (Johns kompis) som hade raggat upp henne fick ta reda på hennes kiss i heltäckningsmattan istället. Johan trodde hon kände sig hotad av alfahonan i huset och kissade revir.

Därefter har det varit en fantastisk bakisdag; varma källor och pizza!

Åh jusste! En väldigt glad nyhet är att Johan har fått sålt sin skoter idag. Ni hade många fina stunder tillsammans men det var dags att ta farväl, och nu är det plus på kontot igen.

Förbereder avfärd

För två månader sen rök det några hårstrån när man skulle få till allt som hade med fordonsköp och göra, nu blir det huvudbry igen när det är dags och sälja allt.. Förhoppningsvis behöver vi inte ge bort grejerna för billigt.

Men förutom det börjar både jag och Johan känna oss färdiga med Golden, två veckor till blir alldeles lagom. Vi har fått njuta mycket av naturen och provat pubarna som finns, så nu ska det bli riktigt kul med roadtrip!

Såg, den hittills, bästa komedien någonsin igår, Stepbrothers! Skrattade konstant, och det blev ännu roligare av att John (killen vi hyr av) höll på å dö. Han har rökt endel braja i sitt liv, är väldigt skön och en gnutta trög i bollen. Sen har vi hans kusin Ty som nyss kom ifrån ett meditationsläger på Hawaii och är bra på att fälla filmkommentarer.

Gjorde American Pancakes å idag "de va jettegott!"

Lussier hot springs

Igår tog vi en dagstur och badade i varma källor, ååååh så skönt de va!

Fin väg söderut, våren kommer allt mer och mer så isarna spricker upp och snön är i stort sett borta. När vi svängde av storvägen var det en grusväg som slingrade sig upp med en bergvägg på ena sidan och ett stup å andra -häftigt! Sånt man ser på film.

Källorna var tre stycken, intill gick en flod med iskallt glaciärvatten och lukten påminde om svavel. Vi låg i värmen i nästan två timmar sen var vi alldeles svimfärdiga och gick upp. Coolt att det blir så varmt vatten av berggrunden! Vi åker förmodligen dit igen när Micke och Pelle kommer på besök nästa vecka -kul!

Don't dream it, do it!

"Kolla!" Säger Johan och stirrar mot vägrenen.
"What the fuck! En VARG!" Skriker jag och vrider nästan huvudet av mig då bilen snabbt rullar förbi medan jag försöker urskilja vad - det - egentligen - var. Fortsättning följer..

Sen följde några timmar av skoj! Haft en helt otrolig dag med klarblå himmel, varm vårsol, grillad korv och förstås massa stoj i snön.

Svårast idag var att utföra nummer 1 dvs kissa i meterdjup snö. Att hitta lite träd på fjället gick snabbt, då kröp jag in emellan dem, reste mig upp och drog ner långkalsong efter långkalsong för att äntligen få lätta på trycket; bar rumpa, tar sats, lutar mig bakåt och.. sjunker igenom ännu ett lager snö!!! Kallt! Försöker kravla mig upp, sjunker ner ända till midjan istället. Bara att ta ett djupt andetag och sakta ta sig upp ur hålet. Tredje gången gillt gick det bra i alla fall!

Angående djuret i vägkanten. Johan trodde inte det var någon varg, jag trodde verkligen att det var en varg. När vi kom hem jämförde vi med bilder på google och troligtvis hade Johan rätt, det vi såg var inte nog stort och stämde bättre in på en prärievarg (coyote). The End

Jihaa, tame that saddle cowboy!

Highway 1 öppnades igen vid halv elva snåret, efter att ha kört förbi otroligt många lastbilar som var fast kom vi hem klockan två på natten, då somnade Johanna väldigt fort!

Under helgen kom vi tillslut in på den där cowboy-baren!! Sist frös vi i kön i nästan två timmar innan vi drog till en annan klubb. Det här stället hade vi hört var "äkta Calgary", och det VAR riktigt härlig atmosfär! Stort ställe med många barer där alla tjejer hade tajta korsetter och comboyhatt och killarna körde med boots, hatt och skjorta, dansgolvet var också stort men ändå knökat när linedance drog igång och bäst av allt.. det fanns en mekanisk rodeotjur!

Förutom den självklara countrymusiken så är den typiska drinken "Caesar" vilket i princip är en Caesar-sallad i drickform; tomat, peppar och grönsaker, inte gott enligt mig men de andra tyckte om den!

Johan sträckte röven när han försökte tämja tjuren så det fick bli mer häng än dans resten av kvällen medan Erikarna prövade lyckan med comboy-brudarna, rolig kväll och kul att ha varit på en western-bar!

Erik K. visar hur det går till när man är uppväxt på farmen.

Johans skinka brister?

Tre saker jag lärt mig idag:

1. Det är dyrt med hus i Calgary om du vill bo nära downtown. Det lilla skrutthuset vi har bott i har nyss blivit sålt, utgångspriset var $ 480 000 CAD.
2. Calgary är Kanadas soligaste stad dvs flest soltimmar.
3. Johan är en rastlös själ, fast det visste jag ju redan. Efter två lugna dagar börjar han längta efter att komma hem och börja jobba (!).

Trötter

Efter att ha pimplat vin och 5 timmar sömn inatt gick vi upp tidigt för att prova på Revelstoke mountain resort! Hade snöat 19 cm så första åket var bäst. Men temperaturen höll sig nära nollan så snön var seg som blöt sågspån, så det var inte lätt när man hade gummi-ben också.. Efter första åket tänkte jag "fy fan va trött ja är, ja dör, skulle stannat hemma å sett på film med Erik, snyft". Alla dagar kan inte vara på topp. Jag härdade ut och tog mig ner (även om ja ramlade en del), det dröp av allihopa när vi var färdiga -så blött!

Som pricken över i:et, toppen av isberget och grädden på moset så är highway 1, vägen tillbaka hem, avstängd på grund av lavinfara så nu sitter vi på en restaurang framför en brasa och spelar 'hänga gubben', vem vet för hur länge?

I'm going down

Tre nya underbara dagar i bergen.

Måndag: Puder i backen och fick sällskap av boysen. Erik, som stod på skidorna för andra gången i sitt liv, tog sig ner. Men därefter var han lite mör och skärrad så det fick bli en kaffe.

Tisdag: Puder igen, backarna fortfarande väldigt bra efter senaste snöfallet.

Onsdag: Solsken och bra manchester, fick gå lite för att hitta mera puder, hade sällskap av två härliga tjejer från Montreal som var där över dagen och behövde bergsguide.

Kvällarna: Äter, ser film, däckar.

Imorgon är det backen som gäller igen. Jag njuter av livet men mina ben börjar bli jävligt ömma..!

This is were I'm hanging..